Jorden: hur gammal verkar den?

Även många av dem som tror att jorden är ”ung” tycker att den ser ”gammal” ut. Men gör den det?

Skrivet av Carl Wieland
översatt av Lasse Hermansson (genesis.nu)

4957341 | Hand Holding World © Tyler Olson | Dreamstime.com

Den unge mannen, en snickare i början av tjugoårsåldern som nyligen hade fått logi på nedre våningen i mitt hem, tittade på mig försiktigt. ”Okej då,” sa han, ”hur gammal tror ni att jorden är?”

Jag visste att han inte hade någon kristen uppfostran, visste inget om Bibeln, och borde ha blivit grundligt ”evolutioniserad” i skolan. Jag hade just berättat om mitt arbete för en skapelse-organisation, och han var mest nyfiken. Men när han ställde sin fråga om jordens ålder, var min inre respons: ”Uh oh, här kommer det.”

Eftersom jag vet hur människor i vår kultur indoktrineras med tron på en miljoner år gammal jord, beredde jag mig på det vanliga skeptiska avvisandet när jag sa vad jag verkligen trodde: ”Den är bara några tusen år gammal – mindre än 10 000, förmodligen cirka 6 000 år eller så.”

Till min förvåning sa han: ”Det är bra.”

”Varför?” utbrast jag.

”Därför,” svarade han, ”att jag alltid har tyckt att den såg ung ut.”

När jag funderade på den här händelsen vid ett senare tillfälle, insåg jag att min egen reaktion (som förvånade mig något) visade att, trots hur stark min övertygelse på den bibliska berättelsen är, och trots hur starka några nyliga skapelse-evidens var, hade jag omedvetet blivit påverkad av föreställningen att jorden, även fast den är ung, ser gammal ut.

Faktum är att det finns många stadigt bibel-troende kristna som tänker så. Även i den ”kosher” kreationistiska litteraturen försöker man ibland förklara varför jorden har ett utseende av ålder, det vill säga ser gammal ut.

Men i själva verket är det enkelt att visa att detta inte kan vara sant. Även om jorden verkligen var miljontals eller miljardtals år gammal, kunde man inte säga att den ”såg gammal ut” – att en blick på berglager och raviner bara skrek: ”Gammal Jord!” För att motivera det uttalandet behöver jag inte ens komma in i sofistikerade referenser till moderna vetenskapsfilosofer, som är överens om att inga fakta ”talar för sig själva” i alla fall. Allt vi behöver göra är att komma ihåg att några av de största hjärnorna som någonsin levat, den moderna vetenskapens fäder – Newton till exempel – tittade på samma jord som vi tittar på idag, och ”såg” inte miljontals år. Precis som den unge snickaren, en verkligt oberoende tänkare som hade motstått vår tids indoktrinering, ”såg” inte heller de miljontals åren.

Jorden anses bara som ”gammal i utseendet” eftersom vi alla tar omedvetna trossystem till bevis. Med andra ord kan man säga att jorden varken ser gammal eller ung ut – det beror helt på de ”trosglasögon” genom vilka man tittar på (tolkar) evidensen. Eller för att uttrycka det på ett annat sätt, det är lika giltigt för mig att säga, när jag tittar på världen genom bibelns ”lins” (i stället för den humanistiska, evolutioniserade linsen i vår kultur), att den ”ser ung ut” (det vill säga tusentals, inte miljontals år gammal).

Sammanfattar bara några av evidensen som överensstämmer med en ung ålder för världen:

photo by Mike Rogers

1. Kontinenterna eroderar för snabbt.

Om kontinenterna vore miljardtals år gamla, skulle de ha eroderats bort genom vind och vatten många gånger om. Bergshöjning och andra ”återvinnande” processer är långt ifrån kapabla att kompensera för detta.¹

2. Det finns inte tillräckligt med helium i atmosfären.

© CMI

Helium, en lätt gas, bildas under radioaktivt alfa-sönderfall i bergmineraler. Den strömmar snabbt ut och går in i atmosfären mycket snabbare än den kan komma bort från jordens gravitation.² Även om Gud hade skapat världen helt utan helium till att börja med, skulle den lilla mängden i atmosfären ha tagit på sin höjd cirka två miljoner år att ackumulera. Detta är långt mindre än de antagna 3 000 miljoner åren för atmosfärens ålder.

3. Många fossil visar att de måste ha bildats snabbt, och kunde inte ha tagit långa tidsrymder.

a) Vanliga fossiler.

Det finns miljarder fossila fiskar i bergskikt runt om i världen som är otroligt välbevarade. De visar frekvent intakta fenor och ofta fjäll, vilket indikerar att de begravdes snabbt och att berget hårdnade snabbt. I den verkliga världen blir död fisk uppäten av asätare inom 24 timmar. Även i vissa idealiserade kalla, sterila, rovdjursfria och syrefria vatten kommer de att bli blöta och falla sönder inom några veckor.³ En fisk som begravts snabbt i sediment som inte hårdnar inom några veckor på sin höjd, kommer fortfarande att vara föremål för sönderfall genom syre och bakterier, så att känsliga särdrag som fenor, fjäll, etc. inte skulle behålla sin form. Snabb begravning i de många undervattensskreden (grumliga strömmar) och andra sedimentära processer som åtföljde Noas översvämning skulle förklara inte bara deras utmärkta bevarande, utan också deras existens i enorma avsättningar, som ofta täcker tusentals kvadratkilometer.

Staatliches Museum für Naturkunde, Stuttgart

b) Speciella exempel.

Skapelse-litteratur har ofta framhävt exempel som är särskilt spektakulära, som ichtyosaurus-mamman tydligen snabbt begravd när hon höll på att föda. Sedan finns det fossila fiskar antingen i färd med att svälja andra fiskar eller med osmält fisk intakt i deras magar.

nps.gov

4. Många processer, som vi har fått höra tar miljontals år, behöver inte sådana tidsintervall alls.

foto Mt Isa Mines Ltd
foto Len Cram
foto Renton Maclachlan
foto © creation.com
foto Clyde Webster

a) Kolbildning.

Argonne National Laboratories har visat att uppvärmning av trä (lignin, dess huvudkomponent), vatten och sur lera till 150^oC (ganska kallt geologiskt) under 4 till 36 veckor, i ett förseglat kvartsrör utan tillsatt tryck, bildar högkvalitativt svart kol.⁴

b) Stalaktiter och stalagmiter.

Många exempel i tidningen Creation har visat att grottdekorationer bildas snabbt, under de rätta förutsättningarna. Bilden är från en gruvtunnel i Mount Isa, Queensland, Australien. Tunneln var bara 50 år gammal när bilden togs.

c) Opaler.

Trots den vanliga undervisningen att det tar miljontals år att bilda opaler, har den australienske forskaren Len Cram länge odlat opal i sitt bakgårdslaboratorium. Hans opal är oskiljbar, under elektronmikroskopet, från dem som bryts i fältet. Han blev utnämnd till hedersdoktor (av ett sekulärt universitet) för sin forskning. Allt han gör är att blanda de rätta vanliga kemikalierna – ingen värme, inget tryck, och definitivt inga miljontals år.

d) Sten och fossilbildning.

Forskare har länge vetat att förstening kan ske snabbt. Det ”förstenade” plommonstopet visas på ett gruvmuseum i Nya Zeeland. Fotot visar en rulle av nr 8 stängseltråd som, på bara 20 år, blev innesluten i solid sandsten, innehållande hundratals fossila skal. Förstenat trä kan också

bildas snabbt under de rätta förhållandena – en process har även patenterats.⁵ De berömda flera nivåerna av ”fossila skogar” i Amerikas Yellowstone National Park har nu visat sig ha bildats i en och samma vulkaniska händelse.⁶ Återkommande lerskred transporterade upprättstående träd (minus de flesta av deras rötter och grenar) vars årsringar bekräftar att de växte på en och samma gång.

5. Haven är långt ifrån tillräckligt salta.

Varje år tillför världens floder och underjordiska strömmar miljontals ton salt till havet, och bara en bråkdel av detta går tillbaka upp på land igen. Genom att använda de mest gynnsamma möjliga antagandena för lång-ålderstroende, är ändå den absolut maximala åldern för haven bara en bråkdel av deras antagna miljardtals års ålder.⁷

Trots vissa oundvikliga olösta problem i en så komplicerad fråga är det således inte svårt att fastställa:

Jesus och världens ålder.

1. Biblisk tidslinje (enligt Jesus och Nya testamentets författare). Människor är där ”från skapelsens början” (Markus 10:6)

2. Sekulär tidslinje (införlivad av kompromissande evangelikaler). Människor är bara där i slutet av skapelsen

Den ”sekulära tidslinjen”, från en antagen ”big bang” till nu, accepteras av de flesta i den evangeliska kristna världen, även om de skulle förneka evolutionen. Men detta sätter människor i slutet av skapelsen (se diagram). Men på flera ställen i Bibeln gjorde Herren Jesus Kristus, Skaparen som blev människa, det klart att detta är fel – människor var där från skapelsens början. Det betyder att världen inte kan vara miljarder år gammal.

Till exempel, när Jesus behandlar läran om äktenskapet, säger han i Markus 10:6: ”Men från skapelsens början gjorde Gud dem till man och kvinna.”

I Lukas 11:50–51, säger Jesus:

”Så skall av detta släkte utkrävas alla profeters blod, som har utgjutits från världens begynnelse, från Abels blod ända till Sakarjas blod…”.

Romarbrevet 1:20 gör det klart att människor tydligt kan se Guds kraft genom att titta på de ”verk som han har skapat”, och att människor har kunnat se detta ”ända från världens skapelse”. Inte miljarder år efter skapelsen.

1. Rimligheten i att tro vad Skaparen av världen säger i sitt ord, Bibeln, om att världen är tusentals, inte miljoner eller miljarder år gammal.
2. Det faktum att jorden varken ”ser gammal ut” eller ”ser ung ut” som sådan – allt beror på ”glasögonen” genom vilka evidensen tolkas. Vi måste alla vara medvetna om hur mycket vi har blivit begränsade av vår kultur att ”tycka” att geologiska saker ”ser gamla ut”.

Jorden är gammal!

Men låt oss sträcka våra tankar ännu längre. Det handlar om hur vi använder ord som ”gammal” eller ”ung” för jordens ålder. Jag tror faktiskt att jorden är gammal – väldigt gammal. Den är tusentals år gammal – så många som sex tusen, faktiskt. Förvånar den vinkeln dig? Min poäng är att göra oss medvetna om hur vi har tillåtit vår kultur att påverka oss att tro att tusen år är en mycket kort tid, och att ”gammal” alltid betyder miljoner eller miljarder år.

foto Bev Lunt

Det är därför turister som kommer till det ”förstenade vattenhjulet” i Västra Australien stirrar av förvåning. ”Det tog bara sextio år att täcka denna sak i solid sten?” Sextio år, med vattenbärande upplöst kalksten som droppar natt och dag på ett objekt, är faktiskt en otroligt lång tid. Det är vår kultur, indränkt i myten om ”djup tid”, som har indoktrinerat oss till att tro att en miljon år (en ofattbar tidsperiod i verkligheten) är bara som ”igår”.

Vi måste ta tillbaka våra tankar från detta slaveri under sekulär filosofi (se 2 Kor 10:5). Bibeln instämmer med detta sätt att se på saker. I 1 Krön 4:22 hänvisas det till människans förflutna som ”avlägsen tid”. Men det är klart från Bibelns släktregister att vid tidpunkten för dess skrivande betydde ”avlägsen tid” inte mer än c:a 4 000 år – absolut inte miljarder. Denna insikt sätter saker i perspektiv när Skriften talar om ”uråldriga berg” (5 Mos 33:15), en ”urtidsflod” (Dom 5:21) och ”långt i förväg” (Jes 46:10). Jämfört med en persons livstid är dessa saker verkligen gamla – tusentals år gamla. Idén om de miljontals åren finns ingenstans i Bibeln.

Dessutom, att acceptera en miljarder-av-års tidsspann för skapelsen (mycket vanligt bland evangelikala ledare) underminerar vittnesbördet om Jesus Kristus, världens Skapare (se rutan ovan). Inte bara det, utan det vänder hela Evangeliets logik upp och ner, genom att lägga effekterna av förbannelsen före Syndafallet. Död, törnen, cancer, lidande och blodsutgjutelse miljoner år före synden måste accepteras om fossilerna lades ned innan människor skapades. Ett sådant tänkande vrider Bibeln till dum självmotsägelse, eftersom det skulle sätta in döden, den ”siste fienden” (1 Kor 15:26), in i en skapelse som Gud kallar ”mycket god” (1 Mos 1:31).

Så nästa gång du hör någon säga att jorden ”ser gammal ut”, kan du respektfullt säga emot – den kan se ut som nästan ”vilken ålder du vill”, beroende på hur du tolkar de faktiska evidensen genom trossystemet i ditt sinne.

Och om någon säger att jorden är gammal – kan du hålla med dem, så länge du definierar vad du menar med gammal – den är verkligen riktigt gammal, den är faktiskt uråldrig. Omkring sex hela årtusenden har förflutit sedan Gud skapade världen (en gång perfekt, nu fördärvad på grund av synd och förbannelsen) under sex riktiga dagar.